Emma på besök i Chalate

Med förberedelser som en nyinköpt fläkt och ommålning av gästrummet långt in på småtimmarna, redo att ta emot långväga besök. Helt galet och märkligt att hon plötsligt stod där på busstationen, Emma! Kunde inte riktigt förstå det.... Men åh, vad härligt! Taxichauffören Don Edgar körde oss hem till Chalatenango där det blev smaskens i långa rader; smågodis från Eva och Hägges fantastiska chokladbollar. Och allmän paket och present yra dessutom. Lycka är att flanera på Chalatenangos gator med sin kompis, "jorå, där hemma har jag en hel drös av vänner ska ni veta". Sån blir känslan vid besök, eftersom jag för det mesta annars går omkring själv. Stolt som en tupp! Dessutom spännande att få se allt genom nya ögon igen. Saker som redan har blivit rutin och vana och "normalt". Kanske saker som man egentligen inte vill sluta att reflektera över, men det blir ändå så med tiden. Så mycket att säga, man vill hålla kvar vid varje ögonblick, samtidigt en njutning bara i det att ha en vän hos sig. Som ger nya idéer och inspiration eller bara är närvarande, kanske sitter i hängstolen och läser. Vi hann med lite av varje i Chalate, promenera runt och lära känna stán, prata med grannar (bl.a. hade grannflickan Lesly sjåigt med att lära Emma spanska, en av de saker som lämnade avtryck hos henne för det var många frågor om Emma därefter), fixa och dona, äta pupusas. Det blev även ett besök hos Rosa i Las Vueltas, med samtal på kvällskvisten och innan dess utmaning i majsskalning. Omar blev nog lite knäckt över Emmas färdighet. Ett besök som även gav oss kycklinglöss, eftersom det innan oss hade bott kycklingar i rummet där vi sov. Det var speciellt fullt ös på Emma, typisKt. Som tur var föredrar de inte människor och är därför lätta att bli av med. Som avslutning på El Salvador besöket åt vi gott på Il Buon Gustaio tillsammans med Karin, Sandra och Juan Luis, varpå det blev utgång på 3D (los tres diablos).