lördag, december 30, 2006

La Caminata II, 26 - 29 dec 2006

Vandringen, hur fantastiskt var det egentligen? Hur skulle det bli i år? Jo, alldeles... alldeles underbart... och svettigt och jobbigt och vackert och starkt. Den här gången var det "endast" de unga killarna från Las Vueltas, och det visade sig att det är de som borde ha all kred för organiseringen av vandringen ifjol med, som satt på flaket till lastbilen som skulle skjutsa oss till startpunkten i La Palma. Vi hann dock inte långt förrän bilen bröt ihop, men istället för att vända tillbaka blev chauffören tillika krigsveteranen René, 35 år, (Henriquez kallad i gerillan) så peppad att han bestämde sig att haka på. Ett snabbt samtal hem; - jo, vi (han och sonen) kommer hem lite senare än tänkt, vi ska gå en vandring här ett par dar..... jorå, vi har ordentligt med kläder med oss, det har vi köpt..... Vi fortsatte ståendes på ett nytt flak, nu 16, istället för 14 starka.

Tre dagar av vandring, mestadels uppför berg kändes det ibland; på grusvägar, mindre stigar och genom majsfält. Under gassande sol och under månljus. Ett mycket uppskattat dopp i floden Sumpul, lägereldar och stärnklara, kalla nätter. Kaffe, pasta, bönor, russin, bröd och mjukost med renkött!

Det var roligt att åter träffa flera av dem som gick i fjol och prata med olika längs med vägen. Om det ena och det andra men också om deras historia, deras anknytning till den väg i gerillans zona 2, som vi höll oss inom. Nya "compas";) för året var bl.a. Fredrik, som med bilder av fotografen Alex, har gjort ett reportage om vandringen. Det kommer publiceras i samhällsmagasinet Fokus, troligtvis nu i januari, så håll ögonen öppna efter det! Spansktalande kan även hålla utkik på http://www.raices.com.sv, där Julia kommer att lägga ut ett reportage inom kort, troligtvis kring datumet för fredsavtalet (skrevs 16 jan 1992).
















Med utsikt mot Honduras, vars gräns vi gick längs med större delen av vandringen. Sista kvällen kom vi fram till La Montañona, ett berg och numera även en by, där gerillan höll till och varifrån bl.a. Radio Venceremos ung. vi besegrar/övervinner sände. Efter kriget delades marken ut till människor som deltagit i gerillan. Den här kvällen samlades veteraner från kriget i byn; det visades film, var dans med "discomovil" och dagen efter en fotbollsturnering. Ett improviserat deltagande av vandringens initiativtagare och med Fredrik i mål. Tyvärr blev det förlust, men kanske lika tur det för klockan hann bli fyra innan vi kom tillbaka ner till Las Vueltas. Därifrån fortsatte vi utifrån kommande, trötta och nöjda, vidare hem till Chalate - inte till fots, utan på pickup flak.

Fler bilder senare, när Alex är klar med dem han tagit.

måndag, december 25, 2006

Julestjärna och Julegris

Morgonljuset flödar in genom sovrumsfönstret på julaftonsmorgon. Jag undrar om det är just den här tiden på året bara eller året runt, som det är så härligt guldigt. Kan inte säga. Precis strax innan sju på morgonen, när strålarna kryper över muren på baksidan. Ett kort tag bara, innan det därefter blir dagsljus, vitare och intensivare.

Jag kliver upp och kring julegrisen, pyntad högtiden till ära, ligger många fina klappar från Sverige. Jag dricker kaffe och äter lussekatter och pepparkakor till frukost, efter att ha pratat med släkten hemma hos faster Helen. De lägger på för nu kommer tomten!!

Under dagen donar jag mest, pratar på skype med nära och kära, och jag äter en tidig julmiddag med grannarna. De bjuder på fyllda bröd med kyckling, sallad och en smarrig sås som kokat länge. Jag minns smaken från ifjol, det är deras traditionsenliga julmat. Därefter får jag skjuts av Jesús ;) till Guarjila och Rosa från teatergruppen och CCR, hos henne ska jag stanna över natten. Rosa är kvällens stjärna, hon sjunger i ett band som heter Renacer; återfödas/återuppstå. Det är cumbiatakter och det blir dans. Sent på kvällen när vi kommer tillbaka till hennes hus äter vi tamales; majsmassa med en kärna av kyckling (lite som avlånga kroppkakor kan man tänka), som kokas invirade i bananplantsblad. Gott. Jag somnar till ljudet av mängder av smällare som skjuts överallt under nattens gång.











Voila; vardagsrummet - nu i vitt och orange.

Rosa; on stage och backstage.

lördag, december 16, 2006

Lussefika i Chalate

Luciadagen bestod av 16 timmars resa mellan Managua och Chalatenango. Började veckan med workshop i Nicaragua, strategisk planering. Givande, och kul att träffa de som jobbar där. Resan var helt ok trots allt eftersom de visade hyfsade filmer och det kändes som en välbehövlig stirra ut i intet dag.












Igår började istället luciastämningen. Då kom Hanna och Åsa och hälsade på, UBV praktikanter på CCR i fem månader. Vi bakade lussekatter och pepparkakor, drack glögg och lyssnade på julig musik. Och TROTS att vi inte följde Anna Bergenströms recept till punkt och pricka, så blev resultatet mycket smarrigt! ;)











Miriam A, Åsa, Esteban, Rosa, Hanna, Miriam fikar kaffe, lussekatter och pepparkakor. Både Rosa och Miriam sjunger i kör och bjöd på många vackra julvisor.



Miriam och Rosa bland kuddarna i vardagsrummet. De två yngsta medlemmarna i CCRs nya styrelse.

fredag, november 10, 2006

Utbyggnad av altanen

Just nu pågår ombyggnationer av altanen på baksidan. Vilken överraskning! Den har varit lite kort så regnet har studsat in, och därför har det varit svårt att sitta där när det regnar mycket. Grannarna tillika ägarna av huset där jag bor har pratat lite löst om att bygga ut, men jag trodde inte att det skulle bli av. Men så, helt plötsligt en morgon, är det full fart på baksidan! Det är grannarna tillsammans med en släkting, Orlando, och Juan, en gammal elev till Jesús som fixar och donar. Dessvärre fick de vackra bananplantorna stryka på foten, en av dem ska dock planteras om längre ner i trädgården, de sprids sen ganska lätt och blir till en klunga. Bananerna fick dock ett värdigt avsked i och med Brians farvälbanandans.

onsdag, november 08, 2006

Åh, du lediga dag!

Vad är det med det här kaoset runtomkring, den jagade ordningen som aldrig uppnås "innan ska jag bara..." och som när väl är, inger en kort tillfredsställelse följt av förundran, undran och nojja. Ordning kan bli kaos, och kaos.... Åh, du lediga dag, låtom oss släppa dig fri!

tisdag, november 07, 2006

Abortförbudet har redan krävt sitt första dödsoffer

Mitt i all eftervalsdebatt i Nicaragua nådde oss den här nyheten i fredags.
Marie Fredriksson, Jämställdhetsprogrammet, Forum Syd, Nicaragua.

Abortförbudet har redan krävt sitt första dödsoffer
En vecka efter det att det nicaraguanska parlamentet förbjudit all abort, oavsett omständigheter, dog en kvinna som var gravid i femte månaden efter att sjukhuset hon uppsökte vägrade att ta ut fostret fast det var dött. Forum Syds samarbetsorganisation Kvinnonätverket mot våld (La Red de Mujeres contra la Violencia) rapporterar att den 18-åriga kvinnan dog på grund av att läkarna vägrade hjälpa henne. Kvinnan kom in till sjukhuset på torsdagskvällen med hög feber och hade enligt Kvinnonätverket behövt få ett akut kejsarsnitt eftersom fostret var dött men fick ingen vård, varpå hon dog på fredagsmorgonen. Olika läkarorganisationer säger nu att de ska undersöka fallet grundligt. Yamileth Mejía, ordförande för Kvinnonätverket mot våld, anser att hennes död är upprörande och skamlig och anklagade parlamentesledamöterna från de två liberala partierna och sandinistpartiet för att ha ändrat lagen på grund av partipolitiska intressen inför valet den 5 november.


Jag frågar mig efter att ha läst detta hur statistiken ser ut i El Salvador, med samma typ av lagstiftning.

lördag, november 04, 2006

Protest mot abortlagstiftning i Nicaragua

Den 26 oktober beslutade Nicaraguas regering att införa totalt förbud mot abort. Tidigare har abort varit tillåten i Nicaragua om moderns liv är i fara eller om fostret är gravt missbildat. Hotet om en eliminering av rätten till abort har legat i luften de senaste åren. Ämnet blev högaktuellt efter ett uppmärksammat fall med en nioårig flicka som blev gravid efter en våldtäkt och slutligen beviljades rätten till terapeutisk abort år 2004. Ett beslut som då kritiserades kraftigt av katolska kyrkan.

Beslutet den 26 oktober innebär att Nicaragua får en av världens strängaste abortlagstiftningar jämte Malta, Vatikanen, El Salvador och Chile. Nicaragua kränker härmed de nicaraguanska kvinnornas rätt att bestämma över sin egen kropp – en rättighet som är reglerad i Kvinnokonvention (CEDAW) som utarbetats av FN och har undertecknats av Nicaragua.
120 miljoner kvinnor världen över saknar möjlighet att begränsa sitt barnafödande på grund av brist på information, utbildning, preventivmedel, och rådgivning om familjeplanering. Detta leder till 80 miljoner oönskade graviditeter och utförandet av 20 miljoner riskfyllda aborter varje år. 70.000 kvinnor, varav det absoluta flertalet i utvecklingsländer, dör årligen till följd av dessa osäkert utförda aborter. Detta är en direkt konsekvens av hårda abortlagstifningar.

Skicka ett protestbrev till Nicaraguanska ambassaden i Stockholm och/eller till Nicaraguas president. Nedan följer brev på svenska och på spanska. Bara att klistra in och skicka till:
Nicaraguas (hittillsvarande) president Enrique Bolaños(/nyvalda presidenten för Sandinisterna): Presidente@presidencia.gob.ni
Nicaraguas ambassad i Sverige: embajada.nicaragua@swipnet.se


Till Nicaraguas regering och parlament:
Jag är bestört, oroad och djupt upprörd över den nicaraguanska regeringens beslut den 26 oktober 2006 att skärpa en redan rigid och inhuman abortlagstiftning. Beslutet, som röstades igenom av en stor majoritet i parlamentet innebär totalt abortförbud!
Under sken att värna liv dömer man nu många kvinnor - och även barn- indirekt till döden.
– Jag uppmanar Nicaraguas regering och parlament att ompröva sitt nyss fattade beslut som strider mot FN:s kvinnokonvention, som Nicaragua faktiskt antagit!
– Jag ger mitt omedelbara stöd till kvinnor och män i Nicaragua som kämpar för mänskliga rättigheter - också kvinnors!
– Jag uppmanar kvinnoorganisationer och progressiva män i Sverige, EU, ja, i hela världen, att göra detsamma!
Al Gobierno de Nicaragua y al Parlamento Nicaragüense:
Estoy consternada, preocupada y muy indignada por la decisión tomada por el gobierno de Nicaragua (y apoyada por una gran parte de los políticos en Nicaragua) el 26 de octubre del 2006. Esta decisión hace aún más estricta la ley del aborto - una ley ya inhumana y rígida - y significa una prohibición absoluta del aborto.
Con el pretexto de proteger la vida se condena a muchas mujeres - y tambíen a muchos niños - a la muerte.
- Pido al gobierno de Nicaragua y al parlamento nicaragüense que reconsideren su decisión. Una decisión que va en contra de la convención de la Naciones Unidas-CEDAW para proteger los derechos humanos de la mujer ¡Una convención que Nicaragua ha aprobado!
- Doy mi apoyo incondicional a las mujeres y a los hombres que luchan por los derechos humanos – !incluyendo los derechos de las mujeres!
- Pido a todas las organizaciones de mujeres y a los hombres progresistas en Suecia, en la Comunidad Europea , y en todo el mundo, a que hagan lo mismo!

Info från Marie Fredriksson, Forum Syd Nicaragua, och Sandra, UBV, som sammanställt som ett massmail.

måndag, oktober 02, 2006

På tur i Bajo Lempa











En helgtur med tyska Judith och baskiska Cosme i Bajo Lempa, i närheten där Cosme jobbar. Lempa är El Salvadors största flod och där den mynnar ut i havet finns det väldigt fina platser. Vi bodde i en liten cabaña i byn La Pita, och hade en och annan kossa spankulerandes utanför.











Förmiddagen ägnades i hängmattan och badandes i floden, senare på dán hyrde vi en båt och begav oss ut i floddeltat, bland mangroveträd. Vi gick i land på ett ställe där vi skulle kunna gå över till havssidan enligt Cosme, men efter ett tags traskande i geggamoja och imponerande växtlighet, bl.a. bananer och majs, återvände vi till båten för vidare färd mot havet.











Stranden vi kom till var helt öde, förutom en del plastartiklar som floden eller havet fört med sig, dessvärre. En vild och nästan karg eller iaf rå känsla över den vidsträckta sandstranden.













Väl tillbaka vid hostalet började det skymma. Vi satt ett tag på bryggan och njöt innan vi åkte vidare hem till Cosme. Rispupusas, en perfekt banan/vanilj milkshake och Carla Bruni´s skiva blev asvlutningen på en vilsamt skön helg.

tisdag, augusti 22, 2006

Mmmorgonkaffe 3

Sista helgen i sommarstugan, Hovdsjö. Första höstkänslan. Blåbärsris och Melins.

onsdag, augusti 16, 2006

SvenskSommarMosaik



Glimtar av en fantastisk semester bland älskade människor i Sverige och Norge. Kameran var inte alltid med/inte alltid ihågkommen så saknas här gör flera. Men med mig ändå! KRAMAR